Arbetet går ut på att

• främja fysisk och psykisk hälsa
• utveckla social och emotionell kompetens
• förbättra elevernas och lärarnas förmåga att göra sunda val
• skapa en skolmiljö som främjar positiva relationer, samarbete, lärande och personlig utveckling.

Välbefinnande eller psykisk hälsa är ett tillstånd där individen kan utnyttja sin potential, utveckla sina färdigheter och förmågor och hantera normala påfrestningar i livet.

 Välbefinnande i skolan betyder att man

• är aktivt engagerad i lärande och meningsfulla sociala aktiviteter
• har en positiv känsla av identitet och självkänsla, en känsla av självständighet och förmåga att arbeta effektivt och hantera tankar och känslor
• kan bygga upp och behålla positiva relationer med lärare och andra elever
• känner sig trygg, uppskattad och respekterad
• känner en samhörighet med klassen och skolan.

Sämre färdigheter och psykisk hälsa

Resultaten från OECD:s senaste Pisaundersökning visar att de grundläggande färdigheterna har försämrats på ett oroande sätt och att allt fler elever blir mobbade. Uppgifter från Världshälsoorganisationen visar att ungdomar i dag har sämre psykisk hälsa än tidigare generationer. 

Mobbning

Forskning har visat att mobbning (bland annat nätmobbning) är ett utbrett fenomen med förödande konsekvenser för elevernas hälsa och skolresultat och ökad risk för skolavhopp.

Utsatta lärare

Lärarnas välbefinnande har också försämrats märkbart [pdf], med ökad utbrändhet och stress till följd av att de inte får tillräckligt med resurser, utbildning och stöd för att hantera nya utmaningar. Detta kan få negativa konsekvenser för hälsan, undervisningen och förmågan att arbeta effektivt och ökar risken för att lärarna lämnar yrket.

Engagera hela skolan

En så kallad hela skolan-ansats är ett av de effektivare sätten att stödja barns och ungas välbefinnande.

I strategier som utgår från en ”hela skolan”-ansats ser man skolan, familjen och samhället som delar av ett ekosystem som påverkar eleven. Det betyder att beslut kan fattas och åtgärder vidtas på flera nivåer samtidigt i ekosystemet.

Det är också viktigt med ett bra samarbete mellan skolan, lokalsamhället och en rad berörda parter, t.ex

• kommuner 
• institutioner för vård och omsorg 
• ungdomsorganisationer
• lärosäten.

Genom att ta hjälp av alla aktörer kan man lösa komplexa problem som skolorna kanske inte klarar på egen hand på grund av bristande kunskap. Problemen uppstår ofta utanför skolan och kan omfatta

• socioekonomiska problem
• kulturell diskriminering och rasdiskriminering
• trauman och negativa upplevelser i barndomen
• (nät-)mobbning och andra former av våld.

Läs mer

Initiativet Vägar till en framgångsrik skolgång ska ge bättre skolresultat för alla elever och öka insikten om att resultaten är beroende av hur man mår i skolan. 

Vår serie faktablad för skolan illustrerar olika dimensioner av en ”hela skolan”-ansats för välbefinnande och psykisk hälsa. 

Riktlinjerna från 2024 för beslutsfattare, lärare och skolledare med fokus på välbefinnande och psykisk hälsa i skolan kompletterar arbetet. De bygger på en expertgrupps omfattande kunskap och erfarenhet och innehåller elva rekommendationer och tips och inspirerande metoder för att ta fram övergripande och integrerade strategier. Riktlinjerna lägger stor vikt vid att vidta förebyggande åtgärder och involvera familjer, kommuner och aktörer från andra politikområden som folkhälsa.