Varför måste vi se till att den högre utbildningen är bra och relevant?
Det råder brist på kvalificerad arbetskraft i EU, särskilt inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och informationsteknik. I synnerhet är kvinnor underrepresenterade inom de här ämnesområdena.
Nya kompetensbehov uppstår som ett resultat av den gröna och den digitala omställningen i samhället. EU måste agera för att säkerställa den kontinuerliga kompetensutveckling som krävs för att unionen ska förbli ekonomiskt konkurrenskraftig på global nivå.
Fler bör uppmuntras att läsa kurser i ämnen där det råder kompetensbrist och stor efterfrågan på arbetskraft. Alla studenter behöver utveckla avancerade ”generella färdigheter”, t.ex. kritiskt tänkande och problemlösningsförmåga, som kan användas i en rad olika situationer. Det är också viktigt att skaffa sig nyckelkompetenser, t.ex. kunskaper i matematik och digitala färdigheter.
Universitet och högskolor bör fundera över hur de kan uppmuntra studenterna att utveckla färdigheter som bidrar till deras personliga och yrkesmässiga utveckling – två faktorer som bidrar till en hög livskvalitet.
Vad gör EU?
STEAM-metoden
Kommissionen vill se en utveckling av högre utbildningar inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, matematik och informations- och kommunikationsteknik som baseras på STEAM-metoden.
STEAM-metoden bygger på ett tvärvetenskapligt förhållningssätt till utbildning där man river de traditionella murarna mellan ämnen och vetenskapsfält och integrerar tekniska och naturvetenskapliga ämnen med humaniora och samhällsvetenskap. Detta underlättar kunskapsöverföring mellan dessa huvudinriktningar. Tanken är att de tekniska och naturvetenskapliga ämnena sätts in i ett politiskt, miljömässigt, samhällsekonomiskt och kulturellt sammanhang.
STEAM-metoden förespråkas av EU STEM Coalition och de aktiviteter som beskrivs i kompetensagendan för Europa. EU STEM Coalition är ett EU-nätverk som arbetar för att utveckla bättre utbildningar inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik i Europa, och som finansieras av programmet Erasmus+.
Uppföljning av utexaminerade
EU uppmuntrar medlemsländerna att förbättra den högre utbildningens och yrkesutbildningens relevans och kvalitet genom att löpande följa upp nyutexaminerade.
Detta arbete ingår i det europeiska initiativet för uppföljning av utexaminerade och i de insatser som görs för att insamlade uppgifter om utexaminerade ska bli lättare att jämföra på europeisk nivå.
Uppföljningen av utexaminerade bidrar till att
- förbättra studenternas erfarenheter och resultat och kartlägga möjligheter att effektivisera undervisning och inlärning
- kartlägga ojämlikheter inom utbildningen och hitta sätt att komma till rätta med dem
- stärka de nyutexaminerades möjligheter att få jobb genom bättre planering och matchning av kompetenser med arbetsgivarnas behov och bättre utformning av kursplaner och yrkesvägledning
- ge insikter om mobilitetsmönster, t.ex. regionala överskott och underskott på kompetens (”kompetensinflöde” respektive ”kompetensflykt”)
- målinrikta investeringar inom den högre utbildningen efter samhällets behov, baserat på evidens
- kartlägga metoder som bäst förbereder de utexaminerade för ett aktivt deltagande i samhället.
Vad har EU gjort hittills?
Stöd till en enhetlig uppföljning av utexaminerade
Efter kommissionens meddelanden En ny EU-agenda för högre utbildning och Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft antog rådet i november 2017 en rekommendation om uppföljning av utexaminerade.
I rekommendationen åtog sig EU-länderna att samla in jämförbara uppgifter om dem som gått en högre utbildning eller yrkesutbildning (med stöd av kommissionen).
År 2020 publicerade kommissionen en studie som jämförde EU- och EES-ländernas strategier och metoder för uppföljning av utexaminerade utifrån fem viktiga dimensioner enligt rådets rekommendation.
Kommissionen publicerade också en vägledning, Graduate tracking, a ’how to do it well’ guide, med en detaljerad beskrivning av effektiva metoder för att genomföra undersökningar om utexaminerade och använda administrativa uppgifter.
Från 2018 och fram till dess att uppdraget tog slut 2020 fungerade kommissionens expertgrupp om uppföljning av utexaminerade som ett forum för samarbete och utbyte. Gruppens arbete mynnade ut i en slutrapport med rekommendationer till kommissionen om hur initiativet för uppföljning av utexaminerade kan vidareutvecklas.
Kommissionen gjorde 2020 en pilotundersökning om utexaminerade i åtta länder – Grekland, Kroatien, Litauen, Malta, Norge, Tjeckien, Tyskland och Österrike – där man utvärderade nationella uppgifter och jämförde länderna. En andra fas av pilotundersökningen om utexaminerade från högre utbildning i 17 länder ägde rum 2022. Resultatet är ett bra evidensbaserat underlag för beslutsfattare och utbildningsaktörer som utvecklar kursplaner.
Under 2020 och 2021 höll kommissionen i skräddarsydda kapacitetsskapande aktiviteter i EU-länderna så att myndigheter och forskningsteam skulle kunna börja arbeta med samordnade uppföljningar av utexaminerade. Aktiviteterna handlade bland annat om att överlämna ansvaret för projektet till aktörerna och bygga upp it- och statistikkapacitet.
Vad händer nu?
Baserat på expertgruppens diskussioner och rekommendationer inrättade kommissionen 2022 ett europeiskt nätverk för uppföljning av utexaminerade. Nätverket ska utveckla samarbete och ömsesidigt lärande mellan de länder som deltar i det europeiska initiativet för uppföljning av utexaminerade.
Under 2023 kommer kommissionen att utvärdera arbetet med att genomföra rådets rekommendation. Det förväntas att 80 % av EU-länderna i slutet av 2024 har gjort uppföljningar av utexaminerade som innehåller jämförbara uppgifter.
Kommissionen förväntar sig att metoder för uppföljning av utexaminerade ska ha införts i hela EU senast 2025.