Vad är Bolognaprocessen?
Bolognaprocessen ska göra systemen för högre utbildning i Europa mer enhetliga.
Genom Bolognaprocessen inrättades det europeiska området för högre utbildning som ska underlätta utbyten för studenter och personal och göra den högre utbildningen i Europa både mer inkluderande och tillgänglig och mer attraktiv och konkurrenskraftig internationellt.
Länderna som ingår i det europeiska området för högre utbildning har enats om att
- införa ett system för högre utbildning med tre nivåer: kandidat-, master- och doktorandstudier
- garantera det ömsesidiga erkännandet av examina och studieperioder från lärosäten i andra länder
- införa ett system med kvalitetssäkring för att förbättra läranderesultatets och undervisningens kvalitet och relevans.
Varför är Bolognaprocessen viktig?
Inom Bolognaprocessen diskuterar de europeiska länderna reformer av den högre utbildningen och arbetar för att överbrygga hinder för ett europeiskt område för högre utbildning.
Bolognareformen behövs för att bygga det förtroende som krävs för välfungerande utbildningsutbyten, internationellt akademiskt samarbete och ömsesidigt erkännande av studieperioder utomlands och utländska examina. Att höja kvaliteten på läranderesultaten och undervisningen och göra dem mer relevanta är också en av Bolognaprocessens huvuduppgifter. Reformerna har dock inte genomförts i lika hög grad i de 48 deltagarländerna.
Bolognaprocessen fungerar också som ett forum för diskussioner mellan grannländer om reformer och frågor av gemensamt intresse som akademiska principer, t.ex. lärosätenas oberoende och studenternas engagemang i civilsamhället. Den har blivit ett viktigt instrument för mjuk diplomati för grannländerna på västra Balkan (med undantag för Kosovo), länderna i östra Europa, Turkiet och Ryssland och flera andra länder.
Vad gör EU för att stödja reformer inom den högre utbildningen?
Sedan Erasmusprogrammet startade för drygt 30 år sedan har kommissionen tillsammans med de nationella myndigheterna, den högre utbildningen, studenterna och andra intressenter arbetat för ett tätare och bättre organiserat samarbete mellan de europeiska lärosätena.
Studenternas efterfrågan på utbyten ökar hela tiden och det har blivit alltmer uppenbart hur svårt det är för de enskilda lärosätena att erkänna studieperioder från olika utbildningssystem som har egna specifika examina och akademiska traditioner.
Startpunkten för Bolognaprocessen var Sorbonne- och Bolognadeklarationerna där ländernas regeringar tog sig an de utmaningar som studenternas och de nyutexaminerades rörlighet gav upphov till.
Kommissionen är fullvärdig medlem av Bolognas uppföljningsgrupp och dess styrelse, som stöder genomförandet av de beslut som fattas på Bolognaprocessens ministerkonferenser.
Det har gjorts stora framsteg med att reformera systemen för den högre utbildningen både i och utanför EU, vilket framgår av de regelbundna genomföranderapporterna.
Utbildningsministrarna har nyligen antagit Pariskommunikén med sina prioriteringar för de kommande åren. Kommunikén innehåller de 48 utbildningsministrarnas gemensamma vision för ett mer ambitiöst europeiskt område för högre utbildning efter 2020.
I kommunikén uppmanar ministrarna till
- en inkluderande och innovativ strategi för inlärning och undervisning
- ett integrerat transnationellt samarbete om högre utbildning, forskning och innovation
- insatser för att säkra en hållbar framtid för vår jord genom högre utbildning.
Man efterlyser också starkare och bättre stöd till underrepresenterade och utsatta grupper för att bredda tillgången till högre utbildning och hjälpa dem att prestera bättre. De här målen ligger i linje med EU:s mål om att inrätta ett europeiskt utbildningsområde till 2025 för att främja rörlighet och erkännande av akademiska kvalifikationer för alla som bor i EU.
Nästa ministerkonferens om Bolognaprocessen kommer att hållas i Rom i juni 2020.
Läs mer om EU:s roll för utvecklingen av Bolognaprocessen och arbetet med att skapa ett europeiskt område för högre utbildning i broschyren om EU:s stöd till Bolognaprocessen.