Effektiv och ändamålsenlig högre utbildning
För att den högre utbildningen ska bli mer effektiv och ändamålsenlig måste myndigheterna skapa rätt förutsättningar, bland annat tillräcklig finansiering och kvalitetssäkring.
I EU:s utbildningsstrategi för 2020 framhålls följande:
- Systemen för högre utbildning måste ha tillräcklig finansiering. Länderna bör fortsätta att satsa på högre utbildning eftersom det också är en investering i ekonomisk tillväxt.
- De utmaningar som den högre utbildningen står inför kräver mer flexibla styrelseformer och finansieringssystem där man hittar en jämvikt mellan större autonomi för lärosätena och insyn för intressenterna.
Med den nya EU-agendan för högre utbildning ökar också behovet av att få fram tillräckligt med resurser och personal och använda incitament och belöningar.
Moderniseringen av EU:s högre utbildning är beroende av kompetenta och motiverade lärare och forskare. Men antalet anställda har ofta inte hållit jämna steg med det ökande antalet studenter.
Bättre arbetsförhållanden, bättre grundutbildning och kompetensutveckling samt bättre erkännande för utmärkt undervisning och framstående forskning är avgörande för att EU ska kunna utbilda, locka till sig och behålla den högkvalificerade personal som behövs.
Varför är det viktigt?
Kvalitetssäkring ökar tilltron till den högre utbildningen och alla lärosäten bör därför ha ett effektivt internt kvalitetssäkringssystem som kontrolleras av externa kvalitetssäkringsorgan.
Därför krävs det större flexibilitet. Autonoma lärosäten kan lättare specialisera sig, bidra till bättre utbildnings- och forskningsresultat och främja spetskunskap. Men lärosätena har ofta svårt att nischa sig och införa egna strategier och strukturer på grund av rättsliga, finansiella och administrativa hinder.
Dessutom är det fortfarande regeringarna i EU-länderna som ansvarar för den nationella högre utbildningen och finansieringen av den.
Hur bidrar EU till en effektiv och ändamålsenlig högre utbildning?
EU-kommissionen stöder forsknings- och policysamarbetet och hjälper på så sätt medlemsländerna att utveckla effektiva styrelseformer och finansieringsmodeller för den högre utbildningen. I samarbete med OECD granskar kommissionen också finansieringen och incitamenten för systemen för högre utbildning.
Kommissionen främjar även inbördes rådgivning mellan medlemsländerna om styrelseformer och finansiering.
Under programperioden 2014–2020 har 17 EU-länder använt medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna till den högre utbildningen. Hittills har 5,2 miljarder euro från Europeiska socialfonden gått till att utbilda människor, reformera program och anpassa utbildningar till arbetsmarknadens behov.
Ytterligare 1,5 miljarder euro från Europeiska regionala utvecklingsfonden har satsats på att renovera eller bygga ny infrastruktur för utbildning.
Lärosätena kan också få lånebaserat stöd genom EIB-gruppen. De kan söka lån för att modernisera sina lokaler genom Europeiska fonden för strategiska investeringar och delta i innovativa finansieringsprogram som Erasmus+ studielån för internationella masterstudenter.
För att säkra kvaliteten på den högre utbildningen finns gemensamma regler för europeiska, nationella och institutionella kvalitetssäkringssystem i standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning. Det europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning bidrar också till att utveckla en kvalitetssäkring på EU-nivå.
Kommissionen publicerar lägesrapporter om kvalitetssäkringen inom den högre utbildningen i Europa.